Vaccinering

Vaccinering räddar liv
Efter tillgång till rent vatten är vaccinering det mest effektiva sättet att främja hälsa och rädda liv. Det är också det enda vapnet mot många virussjukdomar där det inte finns några effektiva behandlingar när en person väl har blivit smittad.

Hur fungerar det?
Genom att tillföra kroppen ett antigen framkallar man skydd mot smittsamma sjukdomar. Ett antigen är ett avdödat, försvagat eller sönderdelat smittämne, eller del av smittämne, som aktiverar kroppens immunförsvarsceller och antikroppar. Effekten blir immunitet utan ett sjukdomsförlopp.

TED-video: Så fungerar vacciner →

Vad är influensa?
En akut virusinfektion i luftvägarna som vanligtvis börjar med plötslig hög feber, hosta och påtaglig sjukdomskänsla. Enligt WHOs beräkningar orsakar influensa allvarlig sjukdom hos 3-5 miljoner människor årligen, och 250 000 – 500 000 dödsfall. Smittan sprids främst via luften, och när viruset når slemhinnorna i näsan förökar det sig snabbt – om inte kroppens immunförsvar kan stoppa det.

Årligen återkommande utbrott
Influensa återkommer årligen i regelbundna epidemier och drabbar upp till 15 procent av världens befolkning. Eftersom viruset har en förmåga att ständigt förändra sig, mutera, så är skyddet från influensavaccin kortvarigt och specifikt mot den aktuella virustypen. Det är dessutom väl känt att skyddseffekten av dagens influensavaccin är relativt låg hos små barn, äldre personer och patienter med vissa kroniska sjukdomar. Dessa riskgrupper löper en ökad risk att drabbas av allvarlig influensasjukdom och komplikationer.

Globalt problem

En logistisk och immunologisk utmaning
I västvärlden är många, tidigare vanligt förekommande, sjukdomar ett minne blott tack vare infrastrukturen för förebyggande vård. Men det finns stora maskor i världens skyddsnät. Enligt WHO dör varje år 1.5 miljoner barn under fem år på grund av sjukdomar som kan förebyggas med vaccinering.

En av utmaningarna är att nå ut med vaccin till alla områden; ett resurskrävande arbete där höga kostnader, svårigheter med kylförvaring och transport, samt hygien och kassering av nålar kan begränsa tillgänglighet och användning.

För skydd mot influensa behövs en ny vaccinering inför varje säsong på grund av de kontinuerliga förändringar som sker i influensaviruset. Små barn saknar oftast helt immunitet mot influensa och spelar därför en viktig roll i smittspridningen. Eftersom dagens influensavaccin anses ha en begränsad skyddseffekt hos barn finns ett stort behov av ett nytt effektivt vaccin som även ger skydd till våra yngsta. Då minskar också risken att andra i familjen blir smittade, och sjukdom och dödsfall hos övriga riskgrupper i samhället kan förebyggas.

Global spridning av nya stammar
Pandemier uppkommer med oregelbundna intervaller när influensavirus från andra djurarter anpassas till att infektera människor. De nya stammarna sprids lätt över stora delar av världen eftersom nästan alla människor är mottagliga för infektion. Bara under 1900-talet drabbades världen av tre stora influensapandemier. Spanska sjukan härjade globalt 1918 och var exceptionellt dödlig. Man räknar med att omkring 50 miljoner människor dog, varav en övervägande andel var unga vuxna.

Vill du veta mer? Vi har samlat en rad artiklar här →

Barn utsatta

I dag vaccineras barn mot smittsamma sjukdomar som förr kunde ge allvarliga skador och vara direkt dödliga. I det svenska barnvaccinationsprogrammet ingår bl.a. skydd mot mässling, polio, stelkramp och difteri.

Eftersom små barn saknar immunologisk erfarenhet av influensa har de som regel den högsta sjukdomsincidensen, och spelar därigenom en viktig roll för smittspridningen. Små barn är dessutom extra sårbara för effekterna av influensa och löper en ökad risk att drabbas av svåra sjukdomstillstånd. Bara i USA leder influensakomplikationer varje år till sjukhusvård för 20.000 barn under 5 år.

Samhällseffekter
Både i Europa och USA har man undersökt hur influensasjuka barn påverkar samhället i stort. Genom föräldrarnas uteblivna närvaro på arbetet påverkas samhällsekonomin negativt när barn drabbas. Närstående behöver vara hemma samtidigt som de löper större risk att smittas själva. Detta är, enligt GlobalData, en av anledningarna till att amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) valt att rekommendera att alla barn över sex månader vaccineras mot influensa varje säsong.

Rekommendationer för vaccinering

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar årlig influensavaccinering av små barn, äldre personer, gravida, och personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar. Det är dessa riskgrupper som drabbas av merparten av de svåra sjukdomstillstånden. WHOs rekommendation att barn mellan 6 månader och 5 år ska vaccineras mot influensa offentliggjordes 2012.

I USA och Kanada rekommenderas alla personer över 6 månader att vaccinera sig mot influensa. Inom EU har totalt åtta länder utfärdat offentliga rekommendationer för vaccinering av barn mot influensa, bl.a. Storbritannien där barn mellan två och sex år erbjuds skydd mot årets influensa. Fler länder väntas följa i deras fotspår. Ytterligare rekommendationer i större europeiska länder skulle leda till en högre vaccinationsgrad inom barnsegmentet. Sådana åtgärder skulle innebära att tillväxten i barnsegmentet blir högre än för den totala marknaden i sin helhet.

Läs mer: Storbritanniens vaccinationsprogram av barn mot influensa

Fördjupning för den nyfikne

Här kan du läsa mer om vaccinering, experternas uttalanden och framtida utmaningar.

Faktakoll – statistik som talar

CDC: ”Dödlighet i influensa & vaccintäckning i USA”
WHO: ”Influensa – Fakta och statistik”

Artiklar om vaccinering, influensa, pandemi m.m.

Folkhälsomyndigheten: Förstärkt beredskap inför en allvarlig influensapandemi”
Dagens Medicin: ”Svininfluensan fällde många svenskar”
Public Health England: Storbritanniens vaccinationsprogram av barn mot influensa

Presskoll – vad skrivs om Eurocine Vaccines

LäkemedelsVärlden: ”Utvecklar nytt influensavaccin för barn”
Feminvest: ”Nytt nasalt vaccin kan stärka barns hälsa”
Feminvest: Forskningschefen med många strängar på sin lyra
Barometern: ”Vaccinforskare från Torsås jagar nytt kapital”

Publikationslista
Eurocine Vaccines adjuvanssystem har beskrivits i flertalet publikationer. Vänligen kontakta oss om du har några frågor.

Intranasally administered Endocine™ formulated 2009 pandemic influenza H1N1 vaccine induces broad specific antibody responses and confers protection in ferrets.
Maltais AK, Stittelaar KJ, Veldhuis Kroeze EJ, van Amerongen G, Dijkshoorn ML, Krestin GP, Hinkula J, Arwidsson H, Lindberg A, Osterhaus AD. Vaccine. 2014 May 30;32(26):3307-15. doi: 10.1016/j.vaccine.2014.03.061. Epub 2014 Mar 30.

Endocine™, N3OA and N3OASq; three mucosal adjuvants that enhance the immune response to nasal influenza vaccination. 
Falkeborn T, Bråve A, Larsson M, Akerlind B, Schröder U, Hinkula J. PLoS One. 2013 Aug 8;8(8):e70527. doi: 10.1371/journal.pone.0070527. eCollection 2013

The Eurocine L3 adjuvants with subunit influenza antigens induce protective immunity in mice after intranasal vaccination.
Pernilla Petersson, Mona Hedenskog, Denise Alves, Mia Brytting, Ulf Schröder, Annika Linde, Åke Lundkvist. Vaccine 28 (2010) 6491-6497

Safety and immunogenicity, after nasal application of HIV-1 DNA gagp37 plasmid vaccine in young mice.
Jorma Hinkula, Marie Hagbom, Britta Wahren, Ulf Schröder. Vaccine 26 (2008) 5101-5106

Intranasal immunization of young mice with a multigene HIV-1 vaccine in combination with the N3 adjuvant induces mucosal and systemic immune responses.
Andreas Bråve, David Hallengärd, Ulf Schöder, Pontus Blomberg, Britta Wahren and Jorma Hinkula. Vaccine 26 (2008) 5075-5078

DNA–VLP prime–boost intra-nasal immunization induces cellular and humoral anti-HIV-1 systemic and mucosal immunity with cross-clade neutralizing activity.
L. Buonaguro, C. Devito, M.L. Tornesello, U. Schröder, B. Wahren, J. Hinkula and F.M. Buonaguro Vaccine 25 (2007) 5968-5977

A novel DNA adjuvant, N3, enhances mucosal and systemic immune responses induced by HIV-1 DNA and peptide immunizations.
Jorma Hinkula, Claudia Devito, Bartek Zuber, Reinhold Benthin, Denise Ferreira, Britta Wahren, Ulf Schröder. Vaccine 24 (2006) 4494-4497

Nasal boost with adjuvanted heat killed BCG or arabinomannan-protein conjugate improves primary BCG-induced protection in C57BL/6 mice. 
M. Haile, B. Hamasur, T. Jaxmar, D. Gavier-Widen, M.A. Chambers, B. Sanchez, U. Schröder, Källenius, S.B. Svenson, A. Pawlowski. Tuberculosis (2005) 85, 107-114

Intranasal HIV-1-gp160-DNA/gp41 peptide prime-boost immunization regimen of mice results in longterm HIV-1 neutralizing humoral, mucosal and systemic immunity
C. Devito, B. Zuber, U. Schröder, R. Benthin, K. Okuda, K. Broliden, B. Wahren and J. Hinkula. J.Immunology (2004) 173: 7078-7089

Immunization with heat-killed Mycobacterium bovis bacille Calmette–Guerin (BCG) in EurocineTM L3 adjuvant protects against tuberculosis
M. Haile, U. Schröder, B. Hamasur, A. Pawlowski, T. Jaxmar, G. Källenius, S.B. Svenson.  Vaccine 22 (2004) 1498-1508

Mycobacterium tuberculosis arabinomannan–protein conjugates protect against tuberculosisBeston Hamasur, Melles Haile, Andrzej Pawlowski, Ulf Schröder, Ann Williams, Graham Hatch, Graham Hall, Philip Marsh, Gunilla Källenius, Stefan B. Svenson. Vaccine 21 (2003) 4081–4093

Immunogenicity and protective efficacy of a formalin-inactivated rotavirus vaccine combined with lipid adjuvants.
Kari Johansen, Ulf Schröder and Lennart Svensson. Vaccine 21 (2003) 368-375

Nasal and parenteral immunizations with diphtheria toxoid using monoglyceride/fatty acid lipid suspensions as adjuvants.
Ulf Schröder & Stefan B. Svenson. Vaccine 17 (1999) 2096-2103.

Lilla ordlistan

Adjuvans – Immunförstärkare som förbättrar effekten av ett vaccin.

Antigen – Ett avdödat, försvagat eller sönderdelat smittämne eller ett protein som aktiverar kroppens immunförsvar.

Immunogenicitet – Mått på antigens förmåga att framkalla ett immunsvar.

Klinisk prövning – En undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetod. Kliniska prövningar delas upp i olika faser som benämns Fas I, Fas II, Fas III och Fas IV.

Kvadrivalent influensavaccin – Vaccin som innehåller fyra olika influensastammar enligt den årliga rekommendationen från Världshälsoorganisationen, WHO.

Mukosal immunitet – Immunförsvaret i kroppens slemhinnor.

Spjälkat virus (Eng ”split”) – Virus som blivit sönderdelat.

Vill du följa Eurocine Vaccines utveckling lättare?

Ta del del av pressreleaser, nyheter och artiklar kring vaccinering och influensa.

Starta din prenumeration här »